Välkommen till omJAPANs faktabank och uppslagsverk. Här samlar vi konkreta fakta, statistik, tabeller och bakgrundsinformation om Japan – från landets geografi, klimat och 47 prefekturer till språk, tideräkning, statsskick och nationella helgdagar.
Snabbfakta om Japan
| Officiellt namn | Nihon-koku / Nippon-koku (日本国, ”Solens ursprung”) |
| Statsskick | Parlamentarisk konstitutionell monarki[1] |
| Statschef (Kejsare) | Kejsare Naruhito (sedan 1 maj 2019 – Reiwa-eran)[8] |
| Parlament | Kokkai (国会) – tvåkammarsystem (Representanthuset & Överhuset) |
| Huvudstad | Tokyo (ca 14 miljoner i staden, 37 miljoner i Stortokyo) |
| Största städer | Tokyo, Yokohama, Osaka, Nagoya, Sapporo (Hokkaido), Fukuoka, Kyoto, Kobe |
| Befolkning | Ca 124 miljoner invånare[2] |
| Medellivslängd | Ca 84,5 år (kvinnor 87,1 år, män 81,1 år – bland världens högsta)[4] |
| Total yta | 377 975 km² (något mindre än Sverige till ytan, men över 11 gånger fler invånare)[3] |
| Antal öar | 4 huvudöar (Honshu, Hokkaido, Kyushu, Shikoku) + över 14 000 kartlagda mindre öar (14 125 st)[3] |
| Högsta punkt | Berget Fuji (Fujisan, 富士山) – 3 776 meter över havet[5] |
| Administrativ indelning | 8 regioner och 47 prefekturer (todōfuken, 都道府県)[6] |
| Språk | Japanska (skrivs med kanji, hiragana och katakana) |
| Religion | Synkretism av Shintoism (ca 80 %) och Buddhism (ca 67 %) |
| Valuta | Japansk yen (JPY, ¥ / 円)[10] |
| Tidszon | JST (Japan Standard Time, UTC+9). Ingen sommartid tillämpas. (+8 timmar vintertid / +7 timmar sommartid jämfört med Sverige) |
| Eluttag & spänning | 100 V, typ A/B (50 Hz i östra Japan inkl. Tokyo, 60 Hz i västra Japan inkl. Osaka/Kyoto) |
| Trafik | Vänstertrafik (både på bilvägar och järnväg) |
| Landsnummer & toppdomän | +81 / .jp |
| Nödnummer | 110 (Polis) / 119 (Brandkår & Ambulans) |
Uppslagsverk & Fakta
Fördjupande faktasidor:
- Geografi, öar & vulkaner
De fyra huvudöarna, bergskedjor och tektoniska plattor. - Regioner & 47 prefekturer
Komplett guide och tabell över Japans 8 regioner och 47 prefekturer. - De fyra årstiderna
Klimatzoner, medeltemperaturer, vårens sakura och höstens momiji. - Väder, regnperiod & tyfoner
Nederbördsstatistik, tsuyu (regnperioden) och tyfonsäsongen. - Jordbävningar & beredskap
Shindo-skalan, tsunamivarningar och hur du agerar vid skalv.
Språk och skriftsystem
Japanska (nihongo, 日本語) talas av drygt 125 miljoner människor och har ett av världens mest unika skriftsystem. I en och samma mening kombineras tre olika teckensystem (samt latinska bokstäver vid behov):
| Skriftsystem | Antal tecken / Omfång | Exempel |
|---|---|---|
| Kanji (漢字) | 2 136 Jōyō kanji (vardagsbruk)[7] | 日本 (Nihon, Japan) · 電車 (densha, tåg) |
| Användningsområde & funktion: Ordrot för substantiv, verb och adjektiv samt egennamn. Varje tecken bär en självständig betydelse och har oftast både en kinesisk läsning (on’yomi) och en inhemsk japansk läsning (kun’yomi). | ||
| Hiragana (平仮名) | 46 grundtecken (stavelser) | ありがとう (arigatō, tack) · さくら (sakura) |
| Användningsområde & funktion: Mjukt fonetiskt stavelsealfabet som används för grammatiska böjningsformer, partiklar och inhemska japanska ord som saknar kanji, samt som uttalsstöd (furigana) bredvid svårare tecken. | ||
| Katakana (片仮名) | 46 grundtecken (stavelser) | コーヒー (kōhī, kaffe) · スウェーデン (Suwēden, Sverige) |
| Användningsområde & funktion: Kantigt fonetiskt stavelsealfabet som primärt används för moderna utländska lånord (gairaigo), utländska person- och ortsnamn, tekniska termer samt ljudhärmande ord (onomatopoetikon) och eftertryck. | ||
| Rōmaji (ローマ字) | Latinska alfabetet (A–Z) | Shinkansen, Tokyo, Kyoto, JR |
| Användningsområde & funktion: Transkribering av japanska med latinska bokstäver. Används universellt på stationsskyltar, vägvisare, pass, tangentbordsinmatning (IME) och i officiell turistinformation för internationella resenärer. | ||
Japans historiska eror och tideräkning
Utöver den västerländska tideräkningen använder Japan officiellt ett kejserligt erasystem (nengō, 元号) på myndighetsblanketter, mynt, körkort och kalendrar. När en ny kejsare tillträder inleds en ny era:
| Period / Era | Årtal | Kännetecken & historisk betydelse |
|---|---|---|
| Jōmon & Yayoi | ca 14 000 f.Kr. – 300 e.Kr. | Jägar- och samlarkultur följt av våtrisodling, brons- och järnhantverk från det asiatiska fastlandet. |
| Asuka & Nara | 538 – 794 | Buddhismen och den kinesiska skriften introduceras; första permanenta huvudstaden anläggs i Nara (Heijō-kyō). |
| Heian | 794 – 1185 | Kejsarhofvet flyttar till Heian-kyō (Kyoto). Klassisk japansk litteratur (Berättelsen om Genji), hiragana och katakana växer fram. |
| Kamakura, Muromachi & Sengoku | 1185 – 1603 | Samurajklassen och shogunatet tar den reella makten. Zenbuddhism, teceremoni och perioden av krigande provinser (Sengoku). |
| Edo (Tokugawa) | 1603 – 1868 | Shogunen Tokugawa Ieyasu styr från Edo (Tokyo). Drygt 250 år av inre fred, isoleringspolitik (sakoku) och blomstrande stadskultur (kabuki, ukiyo-e, sushi). |
| Meiji (明治) | 1868 – 1912 | Meiji-restaurationen: kejsarmakten återupprättas, Edo döps om till Tokyo och Japan industrialiseras och öppnas mot omvärlden i rekordfart. Första järnvägen invigs 1872. |
| Taishō (大正) & Shōwa (昭和) | 1912 – 1989 | Shōwa (1926–1989) sträcker sig från andra världskriget till det ekonomiska miraklet, Shinkansen-premiären och OS i Tokyo 1964. |
| Heisei (平成) | 1989 – 2019 | Digitalisering, global popkulturexport (anime, spel, matkultur) och kejsare Akihitos abdikation våren 2019. |
| Reiwa (令和) | 1 maj 2019 – idag | Nuvarande era under kejsare Naruhito (t.ex. motsvarar år 2026 Reiwa 8 / 令和8年).[8] |
Nationella helgdagar (Shukujitsu) och högtidsveckor
Japan har 16 officiella nationella helgdagar[9] per år. Om en helgdag infaller på en söndag blir måndagen därpå automatiskt en ledig kompensationsdag (furikae kyūjitsu). Som resenär är det särskilt viktigt att känna till de tre stora reseperioderna då tåg och hotell bokas upp långt i förväg: Nyår (Shōgatsu, 29 dec – 4 jan), Golden Week (29 apr – 5 maj) och Obon (mitten av augusti).
| Datum | Svenskt namn | Japanskt namn |
|---|---|---|
| 1 januari | Nyårsdagen | Ganjitsu (元日) |
| Andra måndagen i januari | Myndighetsdagen (Coming of Age Day) | Seijin no Hi (成人の日) |
| 11 februari | Nationella grundläggningsdagen | Kenkoku Kinen no Hi (建国記念の日) |
| 23 februari | Kejsarens födelsedag | Tennō Tanjōbi (天皇誕生日) |
| Ca 20–21 mars | Vårdagjämningsdagen | Shunbun no Hi (春分の日) |
| 29 april | Shōwa-dagen (inleder Golden Week) | Shōwa no Hi (昭和の日) |
| 3 maj | Grundlagsdagen (Golden Week) | Kenpō Kinenbi (憲法記念日) |
| 4 maj | Grönskans dag (Golden Week) | Midori no Hi (みどりの日) |
| 5 maj | Barnens dag (avslutar Golden Week) | Kodomo no Hi (こどもの日) |
| Tredje måndagen i juli | Havets dag | Umi no Hi (海の日) |
| 11 augusti | Bergens dag | Yama no Hi (山の日) |
| Tredje måndagen i september | De äldres dag | Keirō no Hi (敬老の日) |
| Ca 22–23 september | Höstdagjämningsdagen | Shūbun no Hi (秋分の日) |
| Andra måndagen i oktober | Idrottens och hälsans dag | Supōtsu no Hi (スポーツの日) |
| 3 november | Kulturdagen | Bunka no Hi (文化の日) |
| 23 november | Arbetets tacksägelsedag | Kinrō Kansha no Hi (勤労感謝の日) |
Källor & Myndighetsreferenser
10 källor
Klicka för att fälla ut
Källor & Myndighetsreferenser
10 källor
Statistiska mätdata, demografiska uppgifter, geografiska förhållanden och författningsrättsliga fakta på denna sida baseras på officiella källor och primärdata från japanska ministerier, statliga verk och internationella organ:
-
[1]
Japans konstitution (Nihon-koku Kenpō, 1947), Artikel 1 & 4: Kejsarens konstitutionella roll och statsskickets parlamentariska monarki. Japans regeringskansli (Cabinet Secretariat of Japan).
kantei.go.jp
↑ -
[2]
Statistics Bureau of Japan (総務省統計局 / Ministry of Internal Affairs and Communications): Monthly Report on Current Population Estimates & Population Census. Månatliga officiella befolkningsberäkningar och demografiska data.
stat.go.jp
↑ - [3]
-
[4]
Ministry of Health, Labour and Welfare (厚生労働省 / MHLW): Abridged Life Tables for Japan. Årlig nationell undersökning av medellivslängd och befolkningsdemografi.
mhlw.go.jp
↑ - [5]
-
[6]
Ministry of Internal Affairs and Communications (総務省 / MIC): Local Autonomy Law (地方自治法, Chiho-jichi-ho). Statlig reglering och administrativ indelning av Japans 47 prefekturer (todōfuken).
soumu.go.jp
↑ -
[7]
Agency for Cultural Affairs (文化庁 / Bunkacho): Jōyō Kanji Table (常用漢字表), regeringskungörelse nr 2 av 2010. Officiell standardförteckning över 2 136 kanji-tecken för allmänt och administrativt bruk.
bunka.go.jp
↑ - [8]
- [9]
- [10]
